måndag 23 november 2009

Frågor

1. Vänta, vad? Har jag ens läst samma bok?

2. "Jag ska slå min bror, den jäveln". Jag skrattade hårt av den. Jag kanske är liete omogen om jag tycker så, men jag menar, har du ens hört nåt sånt. Jag menar, det är bara så utskrikande. Vem kom upp med den? Du hör inte folk gå omkring på gatan och säger "jag ska slå den där konstiga ungen, den jäveln" eller "jag ska slå den gubben, den jäveln". Om ens världens bästa skådespelare skulle säga det skulle ha varit överspelande. Jag menar, wow, vilken löjlig grej att säga.

3. Tja, det känns faktiskt som om han går igenom en liten ålderskris. Det är då man inser att man borde ha gjort mer i livet vid den här tiden. Därför blir man sur för allt. Sen inser han att det är bara en liten grej om han förlorar på krocket. Han vill känna som om han har åstadkommit nåt, antar jag.

4. Vad ska jag säga om det? Han vill bara göra lite förändringar på sitt liv, därför gör han sig av med alla gamla grejer i hopp om påbörja nåt nytt. Vad ska jag säga om det? Många gör så. Min pappa ändrade nyligen på hallen därför att han ville ha förändring. Allt jag kan säga är, alla gör så.

Kap 2 & 3:

1. a) Funderar över vad han ska göra

b) Gör en lista över vad han har och saknar i livet

c) Funderar över detta

d) Får fax från en vän

e) Läser fax

f) Skriver tillbaks

g) Funderar mer

h) Letar i affär efter något han inte har

i) Skriver en lista om hur han vill ha det

j) Köper en boll

k) Leker med bollen

2. Svårt att säga, men om man känner sig så här deprimerad om livet och känner att inte åstadkommit nånting, så blir man lite så "det känns som om det saknas nåt". Men alla kan ha en inre monolog. Om man funderar över om man ska handla kan man ha det. Vad är skillnaden?

3. Han märkte väl att de verkligen ville göra saker rätt och ångrade vad de hade gjort. De hade arbetat hård och hade haft det mycket tidigare. Han kände att de hade lärt sig sin läxa om pengar och andras egendom och hade gjort det bra nog att de förtjänade att få pengarna tillbaks.

Kap 4-6.

Vill ni veta vad jag tycker? Okej, den killen mår inte bra. Han borde vara i mentalsjukhus. Jag vet inte om det är hur författaren beskriver sig själv eller om han har hittat på det här, men huvudkaraktärern är fortfarande mentalt sjuk. Han gör många galen kille-"trademarks". Han blir rasande över små grejer, krockett, faktiskt, han går in i djup trans om existens, han gör och säger paranoida saker, pågrund av att tiden inte stämmer ihop med vad han hade tänkt sig, han köper en boll för att han känner att han måste kasta något, det känns som han ska gråta och sura för att alltihop inte stämmer och han vill cykla en liten cykel. Jag tror nästan att i slutet av boken kommer han att mörda nån. Kan inte någon skicka honom till en psykolo? Är det ingen som märker att han inte är helt frisk? Ett tag trodde jag att han bara hade en ålderskris, men jag tror att han behöver allvarlig vård här. Jag skulle fatta om han var satirisk om folk som går igenom existentiella kriser, men jag är inte helt säker om det. Kan någon rätta mig om jag har fel här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar